Helgen har passerat och vila har varit i fokus, jag har känt mig riktigt utmattad så vi har inte haft något alls planerat. Vi har tagit dagarna som dom har kommit, en hel del utelek och solsken har vi fått på oss. Alla fönster på nedervåningen har blivit putsade, massa mys och sagostunder med grabbarna och tvättkorgen har blivit tömd. Den här helgen har känts lång och härlig, men jag är fortfarande trött. Jag hoppas att finvädret som vädergudarna lovar till veckan ska råda bor på det. Jag tror att min trötthet delvis beror på att våren har kommit så himla sent, jag bara längtar efter riktig grönska, riktig sommarvärme, min kropp bara skriker efter det.
Imorgon är det heldag i Gävle som väntar, ny kursstart. Jag hade tenta i fredags som jag är 99,9% säker på att jag kuggade och vad jag känner jag inför det? Ingenting, jag tar det sen, jag valde att inte plugga så mycket som jag behövde för att jag inte pallade. Jag gör om den och det gör mig verkligen ingenting, jag är faktiskt mer glad för att jag lyssnade på min kropp och inte presterade 110% bara för att fixa de där och istället må dåligt efteråt. Plus att jag går den här utbildningen för att lära mig något, och att mata hjärnan med så mycket info för en enda tenta som sen inte fastnar kvar är inte min grej. Jag vill lära mig på riktigt, jag vill att det ska fasta och det var omöjligt inför den här tentan. Sånt där gör mig uppriktigt förbannad, vi lär oss i skolan hur den bästa inlärningen ska ske, korta intervaller av inlärning och inte för mycket men så går det då inte till på högskolan för oss studenter. Förstår inte pedagogiken eller lärandet alls i det faktiskt och jag är jävligt glad för att jag har min andra utbildning i ryggen, det var ingen högskoleutbildning men den hade då så mycket bättre kvalité! Så mycket som jag lärde mig under dom 2 åren vet jag redan nu att jag inte kommer komma i närheten av under dom här 3, det är tråkigt men jag var till viss del förberedd på det. Föreläsarna på högskolan har inget att komma med i jämförelse med dom på min förra utbildning, där mötte man människor som kunde sin sak, som föreläste på ett sånt sätt att man varje gång gick därifrån med en känsla av att: det här vill jag göra, jag har verkligen hittat rätt.
Högskolan förlorar på att det ska vara så rätt och riktigt hela tiden, den så kallade akademiska världen, man drar igenom allt på snabbats möjliga sätt och det finns nästan noll utrymme för både diskussion och reflektion vilket jag tror är två avgörande faktorer för lärandet och framförallt i ett arbete där man ska möta utsatta människor. Det är inte vilket jobb som helst vi kommer arbete med i framtiden. Men jag biter ihop, längtar till sommarlov, hoppas att år 2 blir bättre och tar mig igenom det här för att öka mina chanser på arbetsmarknaden till ett bra jobb. Förstå mig rätt, allt är inte skit i utbilningen, men föreläsningarna är ofta skit och helheten med, det enda som jag tycker ge mig något på riktigt är grupparbetena som vi har väldigt ofta och tur är väl det. Resten är inte av bästa kvalité tyvärr. Jag tror dock att nästa kurs blir bra, lagar, det gillar jag!
Nu ska jag äta glass och passa på att läsa något annat än studentlitteratur! Imorgon kommer Josef hem, jag längtar ihjäl mig just nu. Han blir iväg och jobbar igen torsdag - söndag men är sen hemma med oss i 2 veckor, det ska bli underbart!
